Det finns tre typer av signaler som skickas från kroppen till hjärnan via ryggmärgen. De tre typerna av ryggmärgssignaler är:

• Sensoriska — signaler som framkallar känslor som temperatur, beröring, smärta och tryck.
• Motoriska — signaler som orsakar frivilliga rörelser
• Reflexmässiga — signaler som orsakar ofrivilliga rörelser.

De olika signaltyperna skickas ut och tas emot på olika sätt.

Ryggmärgssignaler: Sensoriska

Sensoriska signaler ger oss information om känslor både inuti och utanpå kroppen. Exempel på sådana känslor är temperatur, beröring, smärta och tryck. Dessa signaler berättar för oss när vi är varma eller kalla, skadade eller oskadda. Nerverna i kroppen skickar signaler via ryggmärgen och vidare till hjärnan. När signalerna når hjärnan registrerar din kropp känslan, och du kan känna den. Sensoriska signaler färdas så snabbt att det känns som att du får meddelandet direkt.

En annan sak som sensoriska signaler gör är att berätta för hjärnan vilken position din kropp har i rummet. Det betyder att de berättar för dig om du står, sitter, lutar dig osv. De berättar även var dina kroppsdelar befinner sig i förhållande till resten av kroppen. Det är dessa signaler som gör att du kan sträcka ut armen och föra den precis så långt som krävs för att greppa om någonting, varken för långt eller för kort.

Ryggmärgssignaler: Motoriska

Motoriska signaler orsakar frivilliga rörelser. De berättar för dina muskler att de ska aktiveras när du vill det. Signalerna berättar även för dina muskler specifikt när och hur de ska röra sig. Dessa signaler liknar inte de sensoriska signalerna. Motoriska signaler startar inte i nervändarna; de genereras i hjärnan. Därifrån transporteras de genom ryggmärgen, ut till spinalnerverna och sedan vidare till resten av kroppen.

Även de motoriska signalerna sker så snabbt att det känns som att kroppen får meddelandet direkt.  Faktum är att du inte ens märker att du medvetet väljer att skicka ett meddelande till kroppen att röra sig. Ett exempel på detta är när du sträcker ut armarna för att krama någon.

Ryggmärgssignaler: Reflexmässiga

Reflexmässiga signaler orsakar ofrivilliga rörelser. Det betyder att rörelsen inte var medveten. Du valde inte att göra den. En muskelspasm är ett bra exempel på denna typ av rörelse. Reflexmässiga signaler som orsakar rörelse skickas inte från hjärnan.

En reflexmässig signal kommer från kroppens nerver, på samma sätt som sensoriska signaler. Men istället för att skickas till hjärnan stannar de vid ryggmärgen. När de når ryggmärgen vänder de och skickas direkt tillbaka till den kroppsdel de kom från. Reflexsignaler har till uppgift att skydda kroppen. Det är därför signalerna sker så snabbt. De behöver inte vänta på att nå hjärnan och sedan vänta på att hjärnan ska välja en reaktion.

Reflexsignaler initieras när nerverna i en muskel irriteras genom att de sträcks ut eller utsätts för tryck. Detta triggar nerverna att skicka ett meddelande till ryggmärgen. När signalen når ryggmärgen går den tillbaka på samma nivå som den kom in på, dvs. den returneras till muskeln som initierade signalen. När signalen kommer tillbaka till utgångspunkten får den muskeln att reagera genom att klämma eller dras ihop.

Ryggmärgsskador

När ryggmärgen är skadad kan inte dessa signaler skickas på rätt sätt. Det är därför som en ryggmärgsskada orsakar förlust av rörelse, sensoriska intryck och reflexer. De områden som påverkas är de delar av kroppen som är kopplade till ryggmärgen på skadenivån eller nedanför denna. Vissa människor har en partiell skada, där de fortfarande har nerver som fungerar nedanför skadan, och andra har en totalskada. Ibland förlorar människor till och med frivilliga rörelser i en kroppsdel men har kvar reflexrörelser.

Varje skada är unik. Vi rekommenderar att du talar med din läkare om din funktion för att fastställa vilka typer av signaler som din kropp har förmåga att skicka och ta emot. Därefter kan du arbeta med att optimera din rörelseförmåga efter dina förutsättningar.