Jonathan Martins, tidigare fallskärmsinstruktör, gav sig iväg på en segling till havs, helt ensam. Hur många utmaningar bjuder livet till havs på för en seglare som är förlamad från midjan och ner?

För tio år sedan satt Jonathan och hans gode vän Bram vid brasan och pratade om framtiden och vad de skulle kunna hitta på härnäst. Bram frågade om Jonathan kunde tänka sig ett liv till havs.

– Segling? Det låter lite tråkigt. Det enda jag vet är att båtarna är långsamma och att man blir sjösjuk, blev svaret från Jonathan.

Idag är Jonathan Martins en erfaren rörelsehindrad seglare

Jonathan är den förste rörelsehindrade seglaren som tagit sig runt Nya Zeeland, korsat Karibiska havet två gånger, därefter Stilla havet på egen hand och i slutet av 2016 korsade han även Atlanten för egen maskin.

De segelbåtar han använde var inte anpassade till hans handikapp

– Jag har alltid försökt att göra allting själv, oavsett ekonomisk situation. Ju mer du låter andra göra saker för dig, desto mindre händelserikt blir ditt liv, säger han.

Han började med segling efter en kort helgkurs. Sedan dess har han drömt om att bygga en egen båt och segla den runt världen. Chansen yppade sig när han flyttade tillbaka till sitt hemland, Nya Zeeland. Han köpte sin första båt ”Romana” som han renoverade från scratch i tre och ett halvt år. – Det var det svåraste jag någonsin gett mig på i livet, erkänner han.

Båten sjösattes 2010 och han hade seglat den i drygt ett år när han råkade ut för en arbetsolycka. På nyårsafton 2012, under sin sista säsong som fallskärmsinstruktör, blev han L1 paraplegisk och förlorade rörelsefunktion från midjan och ner.

När han får frågor om olyckan svarar han: – Jag ser det som en gåva, en välsignelse till och med, men det är viktigt att reagera snabbt när något sådant händer. När du får sådana livsförändrande insikter och inte gör något snabbt, så bleknar de och du glömmer bort dem.

Han visste att om han klarade sig genom olyckan skulle han fortsätta att segla

Han bestämde sig för att göra det själv, det vill säga med endast en besättningsman ombord. Alltså en enda person som sköter allt från navigering, manövrering, segelbyten till matlagning och hushållsbestyr. Och så ska man hinna äta och sova också. Det viktigaste för en ensamseglare är att veta när man ska sova och kunna sova så mycket som möjligt för att spara energi.

– Seglingen ger mig rätt förutsättningar att växa, inte bara fysiskt och mentalt utan även på det spirituella planet. Det är som en verkstad som ger mig alla verktyg att inom mig själv hitta den äkta sanning som kan finnas där ute.

Handikappet hamnar i bakgrunden

Jonathan använder inte sin rullstol ombord på båten. Han har en särskild sittdyna fastspänd baktill när han rör sig på båten. Han vill hålla allt så enkelt som möjligt när det gäller utrustning och specialanpassningar. För att ta sig från den förankrade båten använder han sig av en enkel roddrigg och tränar axlar och överkropp medan de flesta andra tar en jolle med motor.

Segling är inte alltid lätt

Segling bjuder på vackra och fridfulla stunder, men även på spännande sådana. Under Jonathans resa över Stilla havet 2014, gick autopiloten sönder och en av vajrarna som håller masten började ge vika. – Kanske är det rädslan att dö som håller oss vid liv, säger han och ler när han tänker tillbaka.

Jonathan gillar utmaningar och under sin senaste resa över Atlanten bestämde han sig för att sluta lyssna på musik och titta på film, något han tidigare konsumerat flitigt.

– Det är sådana experiment jag sysslar med i min ensamhet. Vi sitter alla på sanningar men de når inte fram till oss eftersom vi inte har tid att lyssna.

Nu förbereder han sin andra Stillahavssegling. Följ hans äventyr på Facebook:  www.facebook.com/jonmartins

Han håller också på att lägga sista handen vid sin nya bok. Detta är en filosofisk bok som bygger på hans egen livshistoria; hur han gick från fallskärmsinstruktör till rörelsehindrad som ensamseglar över haven.

– Boken handlar om den senaste resan jag gjorde över Stilla havet, vad som fick mig att göra den, hur jag gick till väga, hur jag misslyckades och hur jag härdade ut – och en massa tankar kring detta.

Texten är översatt från engelska. Författare: Anna Szutenberg – sjukgymnast och reseskildrare med fokus på en aktiv livsstil. www.aaoutthere.wordpress.com